Doft av ved och värme
Inför julhelgen bakas det i många hem. Förr eldade man upp ved av allt trä man kunde hitta på ön, enebuskarna låg risigt till, lika så ved som drivit iland under året i den stora ugnen och bakade kakor i mängd – hårda och mjuka, ibland med kryddor som sparats hela året. Doften av nygräddat bröd spred sig över gården och blandades med rök från skorstenen.
Bagebrö och dess recept skilde lite mellan hushållen, vissa bakar tunna “bönner”, vissa bakar bagebrö som inte är stampat lika mycket som andra vilket gör att de jäser och växer lite mer än andra. Socker, vetemjö, jäst, smör, vatten, det är det som finns i de flesta recepten. Vörten däremot, den har en helt annat diger lista. Då finns det recept där vattnet byts ut till julmust eller svagdricka tex.
Förr lade man kakorna i särskilda ”baktäcken” för att hålla sig mjuka över julen, och baket var en tid av både arbete och förväntan. Nu brukar dess baktäcken användas de första timmarna som brödet kommit ut ur ungnen, innan de delas upp och portioneras in i påsar för att förvaras i skåp eller frysas in.
På Rörö var julbaket mer än matlagning – det var en samlingspunkt, ett sätt att dela värme och gemenskap när vintermörkret låg som djupast. På julafton samlas familjerna för att dela maten – sill, potatis, saltlånga, bagebrö och vörten, köttbullar, skinka och kanske dopp i grytan.
Julen på Rörö är stillsam, nära och präglad av havets närvaro – en tid för eftertanke och gemenskap innan ett nytt år tar vid.
