På Rörös västra sida breder naturreservatet ut sig
Område som förvaltas av Västkuststiftelsen och lockar både öbor och besökare från när och fjärran. Reservatet är en plats för alla – fågelskådare, vandrare, badgäster och naturälskare i alla åldrar.
Två markerade vandringsleder, ca 3 respektive 5 km långa, tar dig genom det variationsrika landskapet med rullstensåsar, klippor, sandstränder och öppna betesmarker. Lederna är markerade med blå och orange stenar så att du enkelt hittar rätt.
Under sommaren betar får och hästar fritt i området för att hålla naturen levande. Kom ihåg att alltid stänga grindarna efter dig och låt djuren vara – de trivs bäst på sitt eget sätt.
Här hittar du badplatser för både lugna dopp vid sandstrand och svalkande simturer från klippor. Det finns också grillplatser som gör det lätt att stanna en stund extra och njuta av utsikten över havet.
Rörö naturreservat är en plats att återvända till, oavsett årstid. Kom och upplev stillheten, vinden från västerhavet och den vilda naturens skiftningar.
Ett skyddat landskap
Rörö naturreservat bildades 1976 för att bevara den unika naturen och skydda ön mot exploatering. Redan innan dess hade sandtäkter påbörjats, och på heden Et, öster om Ers van, fanns planer på ett stort område med sommarstugor.
Men några hängivna öbor gav sig inte. De såg värdet i sin natur och kämpade för att området skulle få skydd. Tack vare deras envisa arbete kunde planerna stoppas och naturreservatet bli verklighet.
I dag kan vi vandra på öppna hedar, njuta av Ers vans spegelblanka yta och uppleva ett kustlandskap som får fortsätta vara vilt och levande. Det är en påminnelse om att vi behöver leva mer i samklang med naturen – att inte bara exploatera, utan också bevara och skydda. På Rörö finns många områden med värdefull natur som förtjänar samma omtanke för att trygga tillgången på mark för friluftsliv.
Djurliv och naturens mångfald på Rörö
Ett landskap format av människan
Rörös natur har länge påverkats av traditionellt jordbruk och bete. När jordbruket minskade från 1950-talet och framåt, växte delar av landskapet igen. Buskar och träd bredde ut sig, och flera växt- och insektsarter trängdes undan.
För att bevara det öppna landskapet och de arter som är beroende av det, använder man sig utav svedjebränning(på fotot syns det hur man sågat ner och samlat ihop enkasar på Et för att sen bränna upp dessa) samt betesdjur för att göra Rörös västsida åter till ett levande landskap.
På Rörö säger man sällan naturreservatet. Lokalt säger man helt enkelt ”berga”, ”strandstena” eller ”västsidan”. Man kan höra någon säga ”Ska vi gå ut på västsidan?” eller ”Ska vi ut i berga?”, och ibland ”Ja tog en promenad till strandstena”. Det är uttryck som speglar öns särpräglade språk och närheten mellan människorna och landskapet.
Tallarna – planterade rötter och plats för lek
Mellan Ers kullar och Lilla Ers van planterades tallar under mitten av 1900-talet. Syftet var förmodligen att binda marken och skapa lite mer lä i det öppna kustlandskapet.
Med tiden har de blivit en viktig del av öns djurliv, där de erbjuder skydd åt både hästar och får, samtidigt som de utgör värdefulla häckningsplatser för många småfåglar.
Idag är Tallarna en självklar utflyktsplats. De vindvridna stammarna och de låga kronorna har blivit en naturlig lekplats för generationer av barn som klättrat, gungat och hittat på äventyr bland tallarna.
Betesdjur – naturens landskapsvårdare
När sommaren kommer fylls Rörö av liv. Får och hästar rör sig fritt i markerna och hjälper till att hålla landskapet öppet. Deras närvaro är en viktig del av naturvården och bidrar till den biologiska mångfalden som gör platsen så speciell.
Kom ihåg att alltid stänga grindarna efter dig och låt djuren vara – de sköter sitt arbete bäst på egen hand.
På land – däggdjur, kräldjur och groddjur
Rörö är hem för många av de djur som är typiska för Bohuslän. Här kan du möta rådjur som betar i markerna, en räv som smyger fram i skymningen eller små gnagare som håller till i gräset. Även bävern har hittat hit och lämnar spår kring Ers vatten.
Bland kräldjuren trivs både snok och huggorm i de solvarma markerna. På våren och försommaren hörs stinkpaddor och andra groddjur spela i de fuktigare delarna av ön – ett vårtecken som många öbor värnar om.
Insekternas värld
Under sommarhalvåret sjuder markerna av småkryp. Fjärilar som blåvingar, amiraler och nässelfjärilar dansar över ljunghedarna, medan humlor, solitärbin och blomflugor pollinerar ängsblommorna. I de öppna markerna lever också mer ovanliga insekter, knutna till hedlandskapet och betesdriften som hålls igång av fåren och hästarna.
Fågellivet – kustens kör
Rörö är känt för sitt rika fågelliv. Under vår och höst passerar tusentals sträckande fåglar. När vinden friskar i kan havssulor, tretåiga måsar, kentska tärnor och tobisgrisslor blåsa in nära land. På öns insida sjunger småfåglar som törnsångare, hämpling, näktergal, skärpiplärka och järnsparv, medan strandskatan, ejdern, fiskmåsen och olika trutar hör till kustens ständiga följeslagare.
Trutarna är särskilt spännande att lära känna. Gråtruten, havstruten och silltruten kan vara svåra att skilja åt vid första anblicken, men deras ben ger en tydlig ledtråd: både gråtrut och havstrut har rosa ben, medan silltruten – Larus fuscus – har klargula ben. Havstruten är störst av de tre och kan äta allt från fisk till mindre fåglar, medan silltruten är den mest eleganta flygaren, specialiserad på fisk, musslor och kräftdjur.
Runt Ers van trivs änder, vadare och olika tättingar i de breda vassbältena. Här finns också livsmiljöer trollsländor, grodor och insekter som söker skydd i det lugna vattnet, och som i sin tur utgör en rik och lättillgänglig födokälla för många av de fåglar som rör sig kring sjön.
I de täta snåren runt ön håller sig också många av de mindre fåglarna framme. Här kan man höra gärdsmygens intensiva sång, se kungsfågelns snabba rörelser i enkasarna och möta rödhaken som gärna sitter väl synlig och sjunger. Bland buskar och marker förekommer dessutom arter som talgoxe, blåmes, lövsångare, grönfink och bofink – små men livfulla röster som tillsammans ger Rörös snår och bryn ett ständigt spel av ljud och rörelse.
I havet – ålgräsängar, tångskogar och marina djur
Livet under ytan är minst lika rikt som på land. Utanför Sandviken, Tåviken och Ersvik breder ålgräsängar ut sig – riktiga barnkammare för arter som torsk, rödspätta, räkor och kräftdjur. Makrill, sill och stagg jagar i stim, medan plattfiskar, krabbor, sjöstjärnor och musslor fyller ut ekosystemet på bottnen.
I gränslandet mellan klippor och hav växer olika sorters tång som bildar undervattensskogar. Här trivs blåstång med sina luftfyllda blåsor, sågtång med sina tandade kanter och knöltång som lägger sig i täta bälten längs stenarna. Dessa tångskogar ger skydd och föda åt mängder av smådjur och fungerar som havets egna lungor genom att producera syre.
Visste du att ett tångbälte är lika viktigt för havet som en blommande äng eller skog är på land? Utan dem skulle många fiskar och smådjur inte överleva.
Med lite tur kan du också se en säl ligga och vila på en kobbe ute i havsbandet, en tumlare simma förbi – eller, som i maj 2025, uppleva hur en flock späckhuggare passerar på armlängds avstånd från Röe hall. En mäktig påminnelse om att vi delar havet med några av dess största invånare.
Men havets skogar är känsliga. Övergödning, klimatförändringar och invasiva arter kan slå hårt mot både ålgräsängar och tångbälten. När de försvinner mister också många andra arter sina hem. Därför är det viktigt att vi skyddar dessa livsmiljöer, så att havet runt Rörö kan fortsätta sjuda av liv.
Invasiva arter – en gemensam utmaning
Alla arter på Rörö hör tyvärr inte hemma här. Jätteostron breder ut sig på stränder och klippor och tränger undan de naturliga blåmusselbankarna. Nya maneter och fiskarter har börjat dyka upp i takt med klimatförändringarna, och vissa krabbor som barn fångar är egentligen invasiva och riskerar att konkurrera ut strandkrabban.
Vi kan alla bidra till att skydda naturen:
Sätt tillbaka våra strandkrabbor, som krabban på bilden, men inte de invasiva efter krabbfisket. Utan dessa ska avlivas. Prata med barn om skillnaden mellan vanliga och invasiva arter som den kinesiska ullhandskrabban samt blåskrabban samt hur och var man rapporterar fynden.
Växtlivet – från havsnära rariteter till blommande ängar
På västra sidan av ön ligger ett stort klapperstensfält där bland annat strandmalört, martorn och ostronörten växer – ostronörten är fridlyst och en mycket sällsynt art med blåvioletta blommor, som bara finns på några få platser i Sverige. På Rörö återfinns den inhägnad på västsidan mellan Röe hall och Ers kulla.
En vanligare syn är trift, som blommar i rosa tuvor längs klipporna under försommaren. Den växer i tuvor, trivs nära havet och klarar både vind och salt och är magisk vid Kellys bar under några veckor i maj månad. Andra växter som präglar reservatet är strandkål, strandråg och kaprifol – alla anpassade till det karga kustklimatet. I de öppna markerna blommar arter som jungfrulin, ängsvädd, jungfru Marie nycklar, kustgentiana, vildlin och darrgräs – viktiga för fjärilar och andra pollinatörer.
Vill du lära dig mer om floran på Rörö? Klicka dig vidare till Rörös flora.
Att bevara Rörös biologiska mångfald handlar inte bara om att njuta av upplevelserna idag – utan om att ge plats åt framtidens liv, både på land och i havet.
Geologi – en ö formad av is och hav
Rörös landskap är präglat av inlandsisens krafter. När isen drog sig tillbaka för över 12 000 år sedan lämnade den efter sig grus, sand och sten. Ett tydligt spår är det stora klapperstensfältet på västsidan, men också jättegrytorna vid Sandviken och Ers kullar, där smältvattnet en gång virvlade fram.
Berggrunden består främst av ådergnejs – en randig bergart med ljusa och mörka skikt. Vid Munkhuvudet hittar man även grönsten, en näringsrik bergart som bidrar till ett rikare växtliv. Nära Kärrsviken står den säregna stenformationen Krogete Jon, formad av istidens smältvatten och liknande en rauk.
Utsiktsplats
Vill du uppleva ön från ovan kan du ta en tur upp på något av Rörös berg.
Apelviksberget bär på spår av kriget i form av en gammal mina (och nutida spår i form av ett Pokémon-gym), Fyrvala lockar med vida vyer, och Grevens Vale är en plats där natur och historia möts. Öns högsta punkter, Fyrvala och Grevens Vale, reser sig drygt 40 meter över havet och bjuder på vida vyer över skärgården. Alla tre bjuder på utsikter som ger perspektiv på både ön och havet som omger den.
Väster om tallarna breder Ers kullar ut sig, en höjdrygg som öppnar sig mot havet i väster. Härifrån får du vida vyer över havsbandet, där Enskär och Röe hall syns nära, och Vinga ligger som utposter i söder samt Stora och Lilla Pölsa skymtar längre ut.
Grillplatser
Rörö bjuder in till både vandring och gemenskap – och vad passar bättre än att avsluta, eller starta, turen vid en av öns grillplatser?
Det finns tre iordningsställda grillplatser i reservatet, alla markerade på kartan. Var och en har sin egen karaktär:
Vid Fjärde viken i söder hittar du en grillplats nära hamnen, sand, klippor, och havsbad alldeles intill. Den passar utmärkt för en utflykt med familj eller vänner, där bad och picknick kan kombineras. Denna grillplats ligger inte i den stängslade delen av reservatet, vilket gör att ni inte behöver vara oroliga för att få hästarna eller fåren inpå er.
Bakom Ers kullar i sydväst ligger en grillplats väster om tallarna, med utsikt mot Enskär och Stora Pölsan. Här är det lä för vinden och nära till både tallarna och Ers kulla – en perfekt plats för en längre paus och med lite tur kanske ni ser en surfare eller två försöka tämja en våg söder om Röe hall.
På Tåt, i nordost ligger den tredje grillplatsen, där havet öppnar sig mot öster. Här kan du njuta av bad, havsutsikt och fågelliv på nära håll.
Kom ihåg att ta med egen ved eller grillkol, och lämna platsen i samma skick du fann den – eller ännu lite bättre. På så sätt kan både öbor och besökare fortsätta njuta av dessa smultronställen år efter år.
Allemansrätten och strandskyddet
Allemansrätten ger alla möjlighet att vistas i naturen – oavsett om du vill vandra, cykla, paddla eller bara njuta av stillheten. Denna unika rättighet innebär att du får röra dig fritt i skog och mark, men också att du visar hänsyn till natur, djur, markägare och andra besökare.
Strandskyddet gör att man kan vandra längs hela öns strandkant, för att tillgodose allmänhetens tillgång till strandområden. Strandskyddet syftar till att bevara och möjliggöra allmänhetens friluftsliv vid vatten. Detta skydd skyddar också djur- och växtlivet i strandnära områden.
Du är välkommen att vandra i den vackra naturen men tänk på att visa hänsyn och att inte skräpa ner.
Eftersom det är ett naturreservat finns det reservatsföreskrifter att förhålla sig till.
I naturreservatet är det inte tillåtet att:
- elda, annat än på plats som förvaltaren anordnat för ändamålet,
- framföra motordrivet fordon,
- tälta eller ställa upp husvagn,
- plocka blommor eller gräva upp växter,
- spela bollspel,
- föra bort eller flytta sten på klapperstensfälten.
Tänk på att inte störa – och inte förstöra.
För mer information, besök www.naturvardsverket.se.
Naturreservatet – ett landskap som vårdas tillsammans
Rörö naturreservat är skyddat av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som ansvarar för beslut och riktlinjer för hur naturen ska bevaras. Den dagliga skötseln ligger hos Västkuststiftelsen, som året runt arbetar för att bevara de öppna hedarna, hålla lederna i gott skick och skapa goda förutsättningar för det rika växt- och djurliv som Rörö är känt för. Reservatet är dessutom en del av Natura 2000, ett europeiskt nätverk som ska skydda värdefulla naturmiljöer och den biologiska mångfalden.
Mellan 2012 och 2015 genomfördes omfattande restaureringsinsatser på ön genom EU-projektet GRACE – bete och restaurering av skärgårdsöar. Syftet var att åter öppna upp marker som under lång tid hunnit växa igen. Genom röjning, slåtter, naturvårdsbränningar och återinfört bete skapades bättre förutsättningar för de ljusa hedlandskapen, hällmarkerna och strandängarna att återetableras.
Tack vare skötseln och restaureringarna kan fröbanken i marken gro, fler arter återvända och landskapet fortsätta utvecklas. Resultatet är ett mer öppet, levande och artrikt Rörö – ett landskap som vårdas i samarbete mellan myndigheter, forskningsaktörer, lokala krafter och alla som värnar om öns framtid.
