Namnet Rörö härstammar troligen från växtnamnet rör, dvs ”vass”, som det finns gott om på ön. Utsiktsberget Håkans hytta i norra delen av ön, förknippas till forne norske kungen Haakon IV, som regerade 1217-1263, och etablerade bosättningar på Rörö. Under denna oroliga tid användes troligen vårdkasar på ön för att förvarna om fientliga flottor. En norsk, skattelängd från 1528 uppger en vuxen man bosatt på Rörö, familjen ej inräknad. Oslobiskopen Jens Nilsson noterade sedan vid en visitationsresa 1594 att” Rörön ligger ett pilskott nord från Hyppeln”. Roskildefreden 1658 gjorde Bohuslän och således Rörö svenskt. Fisket har varit huvudnäringen med start under den glansfulla sillperioden 1747-1808 och sedan stabilt sedan 1830-talet med skapande av fiskeflottan. Under sillperioden byggdes ett sillsalteri och trankokeri på ön Rammen strax öster om Rörö; anläggningarna nedmonterades dock 1824. Vid sidan av fisket utvecklades jordbruk och boskapsskötsel till en självständig näringsgren, då det stundtals var svårt att enbart försörja sig på fiske. Ända till 1930-talet förelåg potatisodling och skötsel av ett fyrtiotal kor, som sommartid vistades fritt på västsidan. Vid slutet av 1800-talet startade badgästernas intåg sommartid från främst Göteborg i syfte att njuta av uppfriskande vindar och salta bad; ett intåg som därefter vuxit kontinuerligt och numera utgör en del av Rörös vardagsbild.
Redan 1702 noteras lotsstation på Rörö, och från mitten av detta århundrade beboddes ön av i princip enbart av lotsar med familjer. 1905 flyttades lotsstationen till Vinga. Lotsarbetet var förenat med visst status, men farofyllt och med ringa betalning. Förteckning av Rörös mästerlotsar finns bevarad. Sjöräddningssällskapets sjöräddningsstation etablerades 1917 med den legendariska räddningskryssaren Wilhelm R. Lundgren. Stationen har därefter utvecklats till en mycket etablerad och erkänd räddningsenhet för både sjöfarare i nöd och övriga akuta tillstånd på land.
Trots svensk neutralitet drabbades Rörö av Andra världskrigets fasor, då ubåten HMS Ulven i april 1943 försvann under en övning och återfanns först tre veckor senare med alla 33 i besättningen döda; ubåten troligen sprängd av en tysk mina. Detta var extra beklagansvärt för lokalbefolkningen, då en Röröyngling var med ombord. Ulven-katastrofen engagerade hela Sverige och radiolegenden Sven Jerrings reportage från fyndplatsen utanför Stora Pölsan har blivit klassiskt.
Jägaren, fiskaren och båtbyggaren ”Utter-Anders”, döpt till Anders Olsson, är nog den mest kända äldre Röröbon. Han bodde under sitt nästan 100 år långa liv, (1885-1980), i norrändan av Apelvik, och blev berömd efter att 1927 ha skjutit en valrosshanne på ett skär utanför Rörö. Valrossen kan beskådas i uppstoppat skick på Göteborgs Naturhistoriska Museum.
Foto: Rörö hembygdsförening 
Foto: Rörö hembygdsförening
Rörö 2019-08-22
Thord, Lennart, Dan och Göran (Hansson)